Eko eller icke eko? Det är frågan

Det här är kanske en no brainer enligt vissa. Det var det för mig också under lång tid. Klart vi ska äta ekologiskt, alltid! Hundra procent! Men så blev jag lite kunnigare, lite klokare rentav, och plötsligt insåg jag att det var mer komplicerat och nyanserat. Det finns få saker som är svart/vita i den här världen, och det är i allra högsta drag sanning när det kommer till hållbarhet.


Det är ofta bra att äta ekologiskt, och det är ett lätt sätt att göra en insats för miljön för den som vet hur hen ska tänka. Att äta ekologiskt är dessutom enkelt att göra i stan. Utbudet är stort. Men nej, det är inte alltid den rätta vägen, och framför allt inte för alla.


Det är för det första inte alla som har råd. Så är det. Många ekologiska livsmedel är visserligen nästan jämndyra med konventionellt producerade dito idag, i synnerhet för den som inte redan köper det absolut billigaste av allt. Att byta ut dessa livsmedel kostar bara några tior extra i månaden. Mejerier, kaffe, bananer, pasta, bönor och frysta ärter är bra exempel på råvaror där prisskillnaden är liten, eller där det inte är någon skillnad alls. När jag stod och skulle köpa Mollbergs blandning för många år sedan, blev jag förvånad över att Hazienda bara kostade en krona mer. Det gjorde inte direkt hål i plånboken att sträcka sig efter eko då.


Men så har vi de där varorna som är svindyra att äta jämfört med ickeeko. Kött, nötter och äpplen till exempel. Så hur har vi då råd? Genom att äta mindre av de råvarorna. Att minska sin köttkonsumtion och bara köpa ekologiskt. Att äta mer solroskärnor och mindre nötter. Den som äter sig mätt på linser, bönor, rotfrukter och andra billiga råvaror i första hand sparar snabbt in de extra pengar som behövs för att välja eko. Stärkelserika livsmedel som ris och potatis är ganska mycket dyrare per kilo när de köps eko, men fortfarande billiga ekolivsmedel jämfört med kött och färska grönsaker. Detsamma gäller smaksättare som lök och vitlök.


Det är dessutom värt att titta på listorna Clean fifteen (”rena femton”) och Dirty dozen (”smutsiga dussinet”). Dessa listor visar vilka tolv råvaror som innehåller flest spår av bekämpningsmedel och bör väljas ekologiskt, och vilka femton råvaror som kräver färre bekämpningsmedel för att odlas effektivt. Ät till exempel gärna konventionellt odlad lök, avokado och majs, men undvik spenat, grönkål och äpplen som inte är eko. De fullständiga listorna för 2020 ser du nedan. Artikeln fortsätter längre ner.



Och jag vill dock verkligen, verkligen påpeka att om det för din familj handlar om att kunna äta konventionellt odlad färsk frukt och grönsaker eller att inte kunna äta det alls, så ät. Ät dirty dozen med måtta, men ät. Lite besprutad spenat är bättre än ingen spenat för de allra flesta. Lite jordgubbar om sommaren är helt okej, men köp inte en låda om dagen. Ja, du förstår. Och du, dina val, oavsett hur små de är, gör skillnad. Glöm inte det! Och vill du göra riktigt stor skillnad trots liten budget, så tycker jag att du ska läsa vidare - för nu vill jag prata om baksidan med ekologiskt.

"Men..."


Jag insinuerade ju i början att det inte alltid är bäst att köpa ekologisk mat. Varför då, undrar du kanske? Det är väl alltid bättre att köpa kontrollerat besprutade livsmedel, även från clean fifteen? Nej.


Vi svenskar måste nämligen bli mycket bättre på att se varifrån vår mat kommer. Det gäller både ekologisk och konventionellt odlad mat. När lagret av ekologisk svensk lök är slut i slutet av vintern, vet i varifrån ekolöken i butiken kommer då? Det visste inte jag heller, förrän jag började kolla. Egypten, till exempel. Och ekoäpplena på Willys kommer i skrivande stund från Argentina. Broccolin och tomaterna? Spanien. Samtidigt har det funnits svenskodlad lök hela året och de svenska tomaterna har just kommit tillbaka. Äpplen från Sverige är slut, men i september kommer skördarna igång även där. Låter mig säga detta: Det är inte rimligt. Det är inte rimligt att vi ska flyga hit lök från Afrika och äpplen från Sydamerika, eller ens frakta tomater från Spanien. Inte när det finns svensk lök i butiken. Inte när det finns annan mat att äta än just äpplen under de fyra månader per år som svenska inte finns att tillgå.


Det är inte alltid rimligt att äta ekologiskt, om ekologiskt betyder att vi måste flyga mat med flygplan. Hälsoaspekten ska vara näst intill obefintlig för alla utom spädbarn i de flesta fall. Miljöaspekten, däremot, är enorm. Vi måste, måste, måste tänka om vad gäller livsmedelstransporter och om vi börjar äta mer svenskproducerad mat kan fler bönder så småningom ställa om till ekologisk odling. Då kanske vi snart kan äta ekologiska Ingrid-Marie i februari. Och bortser vi från miljöaspekten också, så kan vi börja fråga oss varför argentinska bönder ska behöva producera mat åt människor i norr, när deras eget folk svälter. Det, min vän, är någonting att fundera över.


Tycker du det känns svårt med svenskproducerad mat? Jag har en artikel här om hur du kommer igång!




0 visningar

Filippa Skog

© 2020 av Filippa Skog.